Styvmorsviol, med det vetenskapliga namnet Viola tricolor, är en av de vanligaste och mest välkända blommorna i Sverige. Den tillhör violfamiljen (Violaceae) och är känd för sina vackra och färgstarka blommor som kan variera i färgkombinationer av lila, blått, gult och vitt. Blommans namn kommer från dess trefärgade utseende.
Beskrivning
Styvmorsviol är en ett- eller tvåårig ört som kan bli upp till 15 cm hög. Bladen är avlånga och tandade, och blommorna har en typisk violstruktur med fem kronblad. Det övre kronbladet är ofta mörkt lila eller blått, de två sidobladen kan vara ljusare i färg, och de två nedersta kronbladen är vanligtvis gula med en vit eller ljuslila bas.
Växtplats
Styvmorsviol trivs på torra och soliga platser som ängar, vägkanter, gräsmarker och ibland i trädgårdar. Den är vanlig i hela Sverige och kan blomma från vår till höst, beroende på väderförhållandena.
Användning
Styvmorsviol har traditionellt använts i folkmedicin för sina milda, antiinflammatoriska egenskaper. Den kan användas som te eller i salvor för att lindra hudirritationer och eksem. Dessutom är den ätlig och kan användas som dekoration i sallader eller bakverk.
Ekologisk betydelse
Styvmorsviol spelar en viktig roll i ekosystemet genom att vara en matkälla för olika insekter, inklusive fjärilar och bin. Dess närvaro bidrar till biodiversiteten i de områden där den växer.
Styvmorsviol är inte bara uppskattad för sin skönhet utan också för sina medicinska och ekologiska värden, vilket gör den till en viktig del av den svenska floran.